I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

En jÀmförelse av hur tvÄ skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera faktorer som Àr av betydelse nÀr skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick frÄn föjande frÄgor: PÄ vilket sÀtt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan tvÄ skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer, tvÄ klasslÀrare, en specialpedagog och en speciallÀrare för att ta reda pÄ hur de pÄ olika organisationsnivÄer ser pÄ den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka pÄ nÄgra skillnader i hur de bÄda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

Fo?religgande arbete a?ska?dliggo?r hur den av fastighetsa?garen betalade energin anva?nds och fo?r vilka a?ndama?l samt pa?visar konkreta kostnadseffektiva besparingsa?tga?rder utifra?n befintlig eller ny utrustning. Resultatet visar att man kan go?ra betydande energibesparingar genom att a?tga?rda fra?nluftsfla?ktar med la?nga drifttider och ho?ga flo?den samt ventilationsaggregat med la?g temperaturverkningsgrad. Genomfo?rs de fo?reslagna a?tga?rderna kan va?rme-energianva?ndningen reduceras med 277 MWh/a?r eller 38 % av den totala inko?pta va?rme-energin.

Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga och undersöka pÄ vilket sÀtt den specialpedagogiska verksamheten utvÀrderas pÄ sex skolor i en kommun. Vi ville i vÄr studie söka svar pÄ om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som stÀlls pÄ utvÀrdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvÀrdering och vilka krav som stÀlls utifrÄn styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlÀgga och undersöka pÄ vilket sÀtt den specialpedagogiska verksamheten utvÀrderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att kommunen utvÀrderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvÀrderingsarbete med hjÀlp av utvÀrderingsmodellen Qualis.

Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielÀrare ser pÄ specialpedagoger och deras arbete pÄ högstadiet. Det visar ocksÄ lÀrarnas instÀllning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att instÀllningen hos lÀrarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. LÀrarna anvÀnde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, dÀr lÀrarna i kÀrnÀmnena anvÀnde sig mer av den specialpedagogiska resursen Àn övriga lÀrare..

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad sfi-lÀrare identifierar som specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Studien grundar sig pÄ intervjuer med sex sfi-lÀrare i tre kommuner. Informanterna, som alla arbetar med kursdeltagare med kort eller ingen skolbakgrund blev tillfrÄgade att identifiera specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Resultatet visar, att Àven om det finns en specialpedagog som i nÄgon bemÀrkelse Àr knuten till utbildningen, mÄste sfi-lÀraren i mÄngt och mycket anvÀnda sin egen erfarenhet och fantasi i den dagliga verksamheten..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan anvÀndas av specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrÄn examensordningen. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av dokumentanalys som metod. Vi har lÀst kvalitetsredovisningar frÄn tvÄ olika kommuner frÄn förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrÄn kriterier som vi innan bestÀmt. Vi har dels analyserat innehÄllet och dels gjort en jÀmförelse mellan kvalitetsredovisningarna frÄn förskolor och skolor i kommunerna.

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. FrÄgestÀllningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehÄll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur nÄgon upplever nÄgot. Fenomenografi som ansats har utgÄngspunkten att beskriva variationer i olika sÀtt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig pÄ pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehÄllande fem olika typer av frÄgor.

SyfteStudien Àr en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollÀrare har av specialpedagogisk handledning i förskolan.FrÄgestÀllningar? Upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen har förÀndrats över tid?? Har förskollÀrarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning?? Vad upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om?? Vad upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen frÀmst handlar om, enskilda barn eller hela barngruppen?? Upplever förskollÀrarna att den kunskap som erhÄlls genom den specialpedagogiska handledningen anvÀnds i verksamheten?? Vad har förskollÀrarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt?Metod: Studien Àr hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som anvÀnts vid insamling av empirin Àr den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: OmrÄden som belyses Àr specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring omrÄdet handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten Àr idag större Àn den tillgÄng som finns till förfogande.

ABSTRAKT Eva Andersson & Ingela Östlin (2007) HuvudvĂ€rk och ont i magen ? Ă€r det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache ? is it stress A study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade pĂ„ grund av dessa Ă„tgĂ€rder. Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhĂ€llsperspektiv.

Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis a?r beroende av tidigt insatt behandling. Pa? grund av det snabba sjukdomsfo?rloppet a?r det avgo?rande fo?r patientens o?verlevnad att adekvat behandling ges tidigt i fo?rloppet, detta kra?ver att sjuksko?terskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att underso?ka vilka a?tga?rder sjuksko?terskan ska vidta fo?r att tidigt uppta?cka sepsis hos patienter.

Syftet med arbetet Àr att utreda vanligt förekommande fel och svÄrigheter i matematik hos elever med matematiksvÄrigheter i Ärskurserna 6-9. Syftet Àr Àven att undersöka hur medvetna eleverna Àr om sina svÄrigheter. Vilka kriterier anvÀnds för att bestÀmma vem som ska fÄ extra hjÀlp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklÀrare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lÀrare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att mÄnga elever med matematiksvÄrigheter har problem inom taluppfattning och de fyra rÀknesÀtten. Bristerna ligger pÄ elementÀr nivÄ vilket ger vidare svÄrigheter, nÀr de avancerar inom matematiken.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse och kunskap gÀllande de kriterier som skapar relevanta prestationsmÄtt och som anvÀnds i vinstdrivande företag. Vidare Àr syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmÄtt uppfylls och om dessa kriterier Àr tillrÀckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister frÀmst gÀllande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmÄtten och ett förslag framförs gÀllande att företagen borde strÀva efter branschöverskridande och standardiserade mÄtt med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslÄs en ny modell gÀllande kriterier för prestationsmÄtt samt vidare forskning i Àmnet efterlyses..